Jag skulle skriva ett långt inlägg om den där känslan som alltid finns där. Försöka förklara den men det går inte ändå så jag skiter i det. Får nöja mig med att inatt känns det bara grymt, jag har saknat att kunna lyssna på sånna här låtar utan att bli helt förstörd. Har alltid älskat sånna låtar men på senaste tiden, året, not so much. Jag vet varför också, och jag vet varför det känns så bra just ikväll. Det känns safe. This week...

A million tears, a million codes, 1:15, no way to go