Asylum. Jag är inte den som gärna recenserar hela skivor, på grund av att jag kan inget om sånt helt enkelt. Men jag måste i alla fall få säga vad jag tycker om mitt älskade Disturbeds senaste platta Asylum. Ingen annan som skriver om den ju, och det är väl lika bra det :p

Tror jag kan sammanfatta det hela med ett ord faktiskt. Lamt. Usch vad besviken jag är. Segt och osammanhängande och... Sången känns platt. Det här sköna som finns i 99% av deras tidigare låtar känner jag nästan ingenstans, och texterna ska vi inte prata om alls... Gillar ju det där lite mer mystiska jag, där man får tolka lite som man vill och där man kan känna igen sig. Another way to die är nog den bästa låten, med härlig musik och en text som ja, är annorlunda men funkar. Jag hoppas jag ändrar uppfattning om allt det andra efter lite mer lyssnande, kanske man förstår grejen liksom. Eller jag förstår redan grejen med texterna och allt men ja, gilla grejen rättare sagt. 

För att vara lite positiv då, My Child var rätt skön i vissa partier. Samt att omslaget på plattan var rätt snyggt. Bra där.

Så jag håller tummarna för mycket låtar från främst plattan Believe och även The Sickness den 17 November! Jag vet att det kommer bli awesome hur som helst men. Dagen efter också ;) Mer om den dagen nån annan gång men den KAN verkligen inte misslyckas!