Tyra Sjöstedt - Jävligt modig

Jag följer inte Tyras blogg fullt ut, jag kikar in där ibland bara. Idag klickade jag in mig via en länk och läste det här inlägget, Tyra på riktigt. Jag hade ingen aning om att hon var utbränd med grova sömnproblem. Min uppfattning om Tyra är att hon är en liten duracellkanin. Storbloggare och framgångsrik företagare som bara ångar på, hela tiden, utan problem.

När man ser någon så framgångsrik som bara verkar utvecklas hela tiden så börjar man ju undra, varför klarar inte jag det? Varför har jag som driver i princip världens minsta företag sömnproblem, sociala problem och stress, när hon som är 1000 gånger större än mig verkar palla hur mycket som helst?

Nu har jag ju fått förklaringen, det gör hon inte. Även Tyra är människa, precis som jag! (nästan i alla fall) Tyra jag tror du har räddat mig med ditt inlägg. Jag har länge önskat vara där hon är, drivna människor peppar mig. Allt verkar ha gått så bra och fort för henne. Men nu har jag tänkt om. Det behöver inte gå rekordfort upp till toppen, hälsan är minst lika viktig som ens företag. Men jag tror inte vi företagare ser det alltid. Eller vi vill inte se det. För vi älskar våra jobb. Vi har hittat något vi brinner för och vill göra, hela tiden.

Jag förstår att hon inte vill sluta jobba. Att det inte är så lätt som folk tror att bara ta en paus. Man älskar det man gör och har massor av nya idéer, hela tiden, som man vill förverkliga. Man tänker på företaget 24 timmar om dygnet. Man sitter uppe på nätterna och jobbar för att man tycker det är så roligt och för att få saker klara i tid för att inte göra kunder (och sig själv) besviken. Man vill inte sakta ner för då kan man tappa det man redan byggt upp.

Man får vara glad om man somnar vid 5 på morgonen även om man går och lägger sig ett och är svintrött, för alla tankar som snurrar i huvudet, alla nya roliga idéer och hur man ska göra för att nå längre och bli ännu bättre eller bara behålla det man redan har. Så har jag det i alla fall. Med mitt miniföretag. Jag vill så jävla mycket! Så jag kan nog aldrig föreställa mig hur Tyra har det just nu, med hennes jätte Style by Tyra.

Jag vet inte riktigt hur man ska komma ur en sån här sits. Många rekommenderar bland kommentarerna att hon ska ta en paus. Men att ta en paus från det man älskar? Det tror jag stressar upp en ännu mer. Jag vet bara att jag måste försöka lugna ner mig innan jag också måste ta tabletter för att kunna somna överhuvudtaget. Men hur gör man det... Det enda jag kan tänka mig är att man lägger upp ett jobbschema och håller sig till det och gör andra saker man älskar resten av tiden. Så man inte tänker på företaget. Men det är nog inte lätt det heller.

Inatt sov jag dock gott, eftersom jag vaknade 10 på måndag morgon, var vaken till 05 på tisdag morgon (la mig vid två), sov i en timme, gick upp 06 och tränade och gasade hela dagen ända fram till 12 på natten. Det är en timmes sömn på 37 timmar. Men inga tabletter behövs än, så länge jag varit vaken ett och ett halvt dygn i sträck är det aldrig några problem med att somna natten efter. Så det är jag glad för. Jag har även börjat räkna saker på nätterna, ja, som att räkna får typ. När jag koncentrerar mig på något så trist som att räkna så slipper jag andra tankar som gör att man vill fortsätta vara vaken, för tankarna skull. Ibland somnar jag redan efter någon timme men oftast funkar det inte alls. Men det är värt att försöka, allt är bättre än tabletter. Den dagen jag behöver det vill jag att någon ska testa placeboeffekten på mig, för jag vill inte trycka i min beroendeframkallande saker. Men än så länge mår jag ju bra, hyffsat pigg på dagarna trots sömnbristen och oftast rätt glad. Men lite orolig det blir jag när jag känner igen mig så i det hon skriver, fast i mindre skala då.

Fan vad långt det blev. Nu ska jag snart gå och lägga mig i alla fall, bara packa en sista sak som ska skickas. En dag i butiken väntar imorgon och sedan hemmajobb. Men jag måste säga att jag tycker Tyra var grym som skrev det där inlägget, förstår att det är svårt att publicera sånt när man är så stor och man vill lämna det tråkiga utanför bloggen för att behålla den positiva stämningen, men ibland är det rätt skönt att läsa att även kända människor har samma problem som vi "vanliga". Eller skönt och skönt, givetvis önskar jag ingen stress och sömnproblem, men om man nu har det så behöver man absolut inte låtsas om att allt är bra. Bloggen blir inte tråkigare för att man får se att det finns en riktig männska bakom, snarare bättre. Jag önskar av hela mitt hjärta att hon blir frisk och kan fortsätta jobba och samtidigt må bra!

Tack alla fina!

Tack till er som svarade i inlägget under, jättegulligt av er! ♥ Det är så bra att veta vad ni gillar och inte, även om jag säkert kommer fortsätta skriva som jag gör. Men det är bra att ha i bakhuvudet :)

Ser även att några nya kanske tror att jag är sån där som vill ha många prenumeranter för att det ser coolt ut. Så är det verkligen inte, och ni som hängt med från början vet det. Jag skrev "ni som fortfarande är kvar och gillar min blogg kan väl klicka på bilden och lägga till mig?" och det tycker jag talar för sig själv.

Går även att läsa HÄR vad jag tycker om falska prenumeranter och spamkommentarer. Ett inlägg från 2009 som fortfarande gäller stenhårt, bara så ni vet ;)

Och tack till er som visar att ni gillar min blogg genom att vara "en siffra i rutan" som någon så fint beskrev det. Det värmer. Jag själv använder mig inte av Bloglovin för att läsa bloggar utan endast för att stödja andra. Tycker det är ett bra sätt att visa att bloggen är omtyckt!

Weeeird

Det är så sjukt, varenda gång jag bestämmer mig för att uppdatera mer, göra nåt kul inlägg, nåt tips mm, så minskar mina prenumeranter. Alltid. VARENDA. JÄVLA. GÅNG. Jag vet inte riktigt vad jag gör för fel men ni som fortfarande är kvar och gillar min blogg kan väl klicka på bilden och lägga till mig? Så blir jag jätteglad :)

Och två frågor. Vad anonym om det känns bättre, bara jag får ärliga svar. Välj en sak på varje fråga. Jag förväntar mig egentligen inga svar men vi kan ju försöka, jag vill så gärna veta vad jag gör för fel haha.

- Vad är roligast att läsa om på min blogg?
- Vad är tråkigast att läsa om på min blogg?

F U C K

Att hosta tills man spyr, det är grejer det... Ikväll lyssnar jag på Chevelle, Metallica och Therapy's Diane i sånt där sköntäckligt melankoliskt förflutet tillstånd som jag sällan tillåter mig själv att gå in i, och funderar på hur livet skulle vara om man var ekonomiskt oberoende. Eller i alla fall halvt. Eller att kunna ta ut fyra veckors semester tillsammans med den man älskar. Eller ett halvår. Eller ha ett sommarlov som när man var liten. Helt utan bekymmer. Och helst utan hosta.

23 september 2005

Hjälp, jag funderar på att byta namn...

Alltså ta tillbaka mitt riktiga namn även här i bloggvärlden. Känns som lite falskt att gå under påhittat namn även om det är väldigt skönt samtidigt. Att vara lite anonym. Jag som egentligen inte gillar att synas. Men om jag nu måste synas så vill jag ju inte heller att folk ska lära känna mig under ett annat namn, just i bloggen spelar väl kanske inte så stor roll men jag tänker lite längre än så, att skapa sig ett varumärke under pseudonym, det känns inte riktigt rätt även om jag vet att det redan startat och är i full gång. Jag funderar på att köpa ett nytt domännamn då, möjligtvis flytta över bloggen och allt som finns i den och göra allt typ... Lite större, lite mer seriöst.

Har funderat över detta i typ ett år och varje gång jag tänkt att NU ska jag göra det så händer det saker som gör att man inte alls vill, att man bara vill vara så anonym man kan liksom för sin egen skull, för att vara säker. Nu tänkte jag även för några dagar sen och inget hände så ja, nu kanske det blir av jag vet inte :) Byter jag kan jag inte gömma mig i mängden som en Maria (vanligaste namnet i Sverige) utan jag kommer stå ut, och det känns lite småjobbigt samtidigt som det är bra.

Behöver lite råd om detta från er innan jag gör nåt, rätt eller fel att byta namn bara sådär när man redan gjort sig "känd" som ett annat? Skulle du tycka det kändes konstigt att inte längre kalla mig Heyli? Har fixat två omröstningar jag gärna vill att ni klickar i, det går jättefort och skulle hjälpa mig så mycket i beslutet. Alla är anonyma i omröstningen så svara ärligt. Vill du kommentera också så gör jättegärna det, behöver all hjälp jag kan få!




This is what I need



EN BRA SOMMAR ÄR ALLT JAG VILL HA
Semester, crazy days
En kall öl på gräsmattan en tisdag
Ja, jag har börjat dricka öl
Fast inte på vanliga vardagar som det kanske lät nu
Vänner, roadtrips och att skutta runt i vatten

Att slippa sminka sig varje dag
och att slippa ta bort det

Musik, nya ställen och bloggvänner
Men sparar det bästa till sist
My love, my life, my soulmate
Han med badbollen

Moments that takes your breath away

Nä nu borde jag skärpa mig.

Någon mer än jag som känner att man verkligen inte orkar göra nånting, men samtidigt blir man deprimerad och ledsen av att inte göra nånting? Sjukt frustrerande. Jag tror jag ska ta tag i mitt liv nu i alla fall. Eller ja, försöka. Då man känner sig på topp känns allt så himla lätt men tänk vad allt kan förstöras på bara någon timme, av ingenting! Tänkte fixa klart det sista med smyckena inom de närmsta dagarna i alla fall så jag kan börja igen, SÅ många som frågar nu! Undra varför. Sen kanske man ska försöka se lite framåt, man blir lite gladare av att veta att roliga saker närmar sig:

METALTOWN - 18 juni - snart bara en månad kvar
SEMESTER - 16 juli - ??? - snart bara två månader kvar
SONATA ARCTICA - 30 september - lite mindre än 5 månader kvar


Kanske dags att börja leva..? Så som jag gjorde förut... Fast på mitt nya vis.

Tänka över, tänka om, tänka mer

Det funderas just nu väldigt mycket i mitt huvud. Ena dagen vill jag bara lägga ner bloggen, smyckestillverkningen, allt, för att få nån fritid och samla kraft för att orka med mitt riktiga jobb, och allt som händer där. Kämpa för att hålla vissa saker tillbaka. Nästa dag är allt tvärtom...

Bloggen tar upp alldeles för mycket tid egentligen, men samtidigt är det ju det jag vill. Jag vill visa hur det går med huset, jag vill visa mina smycken, jag vill inspirera! Inget slår en kommentar där det står att man inspirerat någon annan, det har hänt ett fåtal gånger och det är bara så underbart! DET är vad jag vill. Visa vad jag kan och inspirera andra. Men allt tar tid, och för en sån som mig som inte nöjer mig med en halvdan bild och text till bloggen, så tar det extra mycket tid. Jag vill ju samla alla mina minnen på ett fint sätt för att kunna se tillbaka på senare.

Kommentarerna tar mycket tid, men så är det ju så att utan kommentarer blir det inte lika roligt, särskilt inte nu när man är van att få feedback på allt man gör. Jag har knappt tid att blogga för alla kommentarer som ska svaras på, och nu då jag fortsätter trots att jag vet att jag har flera sidor att svara på, då får jag dåligt samvete för det. Det sägs ju att ju större bloggen blir desto dåligare blir den. Sant så sant. Dock är jag tvärtom motför de flesta, som kläcker ur sig 10 inlägg per dag om bara skit för att de inte vill tappa besökare, jag skriver istället ingenting..

Nu måste jag sova, har varit helt död de senaste två dagarna eftersom semestern tagit slut och jag är tillbaks på jobbet igen. Dock ledig två dagar nu men jag har fler smycken att göra plus att badrummet ska rivas mer. Imorgon hyr vi den där maskinen igen. Golvet var mer skadat än vi trodde så det blir att ta bort även det undre lagret cement, plus all blöt sand som ligger där under. Men jag deppar inte för det, jag ser det som positivt. Att det var så skadat att vi tar bort det istället för att hoppas det är bra nog och bygga in det och oroa sig för att det kanske blir nå problem igen efter att vi slängt ut 50.000 på ett helt nytt badrum. Vore ju ganska tragiskt.


YOU CAN'T ERASE, YOU CAN'T REPLACE IT.
Ibland saknar jag min gamla väggtext.

Tankar om framtiden

Som jag redan sagt till några av er så tror jag inte 2010 kommer bli mitt år. Kände så redan då jag fick problem med ögonen första gången i december. Min första allergi liksom, det är aldrig bra. Nu har det hänt igen men av någon annan anledning som jag inte kan komma på. 

« Vi har dessutom konstaterat att vi har en fuktskada i badrummet. Vi har alltid anat att så lär det vara, redan då vi köpte huset men ja, nu vet vi rätt säkert. Så till sommaren blir det att renovera badrum förhoppningsvis. Planen var ju att göra det i vilket fall men kanske inte just nu, mer om ett par år eller så pga pengar och planering samt att vi ville få det fint i resten av huset först, där man är mest liksom. Men nu får vi ta tag i det direkt, och jag är inte jättedeppad över det faktiskt.

« Vi lär få skippa våran årliga roadtrip för att spara pengar och ha tid att bygga. Vi har nämligen planer på att bygga ut badrummet. Utåt. Alltså bygga på huset så det blir större. Samt göra en altan på framsidan i samband med det. Badrummet är inte större än kanske 5-6 kvadrat och det är väldigt litet kan jag lova och ett större behövs verkligen.

« Det som jag vet blir bra med 2010 är Metaltown. Ska även försöka se i alla fall någon av In Flames, Evergrey och Disturbed om de för för sig att lägga upp några tourdatum någon gång. Och Sonata Arctica igen.

« Kanske försöka ta mina smycken till en högre nivå, inget jag tror direkt på egentligen men man vet aldrig vad man får för sig framöver. Det vore roligt om inte annat.

« Det är vad jag tror om året. Bra saker utöver detta är bara en bonus. Tar en dag i taget och hoppas den blir bra liksom, så kommer jag leva i år. Mindre planeringar, mer spontanitet, jobba för att leva, inte leva för att jobba. Och ha det bra med min underbara soulmate.


LIVE, WIN. DARE, FAIL. COME CARPE DIEM BABY
Så kommer jag leva, givetvis satsa på 2010 men inte hoppas alltför mycket

No one was born to be anything



No one was born to be a master


The power of ONE... det går bra nu :)

Älskar att vara ledig!

Igår gick vi som sagt ut på promenad, till mamma och pappa som kom hem från Thailand i lördags! Bruna och fina och med massor med mysiga bilder. Fyyyy vad avundsjuk jag är att dom vart utomlands, JAG VILL OCKSÅ! Fast det ska till ett 100tal promenader till innan jag visar mig i bikini i och för sig men ändå :)

Ytterligare en anledning att dissa Facebook!

Sånt här brukar jag inte skriva om men jag kan inte riktigt låta bli. Fick nyss ett mail, "****** bjuder in dig till Facebook-gruppen Se vem som besöker din profil med -PROFILE WATCHER- Ny svensk version". Som alla andra 20 inbjudningar man får varje dag kastade jag bort denna också eftersom jag skiter fullständigt i sånt tjaffs, Facebook är liksom inte roligt. Loggade ut från mailen och hamnade som vanligt på se.msn.com, "senaste nytt", ni vet sidan man kommer till då man loggar ut från hotmail, och vad fanns där om inte...:

Källa: nyheter.se.msn.com



Lägg ner Facebook och att samla grisar och sköta farmar och se ut som att du har mycket "vänner" trots att du godkänner vilken random person som helst och alla (ursäkta språket) jävla grupper! "Vi som gillar att duscha länge" Ja visst jag gillar att duscha länge jag med men vad ger det mig att gå med i en grupp om det? Är det för att hitta nya vänner som man har nåt gemensamt med eller :p "Hej jag gillar också att duscha länge, hur länge duschar du?" Vad ska man prata om sen då liksom... Och vad säger man sen då den gruppen bytt namn till nåt väldigt opassande. Trevligt värre. Gör åtminstone så att man kan avregistrera sig från sidan om man vill, man måste ju få ångra sig!

Jag vet att de flesta ser Facebook som ett tidsfördriv, jag förstår bara inte det roliga i det...
Gillar du Facebook? Varför/Varför inte?

Året som gått, blev det som jag ville?

Ja blev det som jag ville? Kolla bilden och döm själva ;) Jag skrev en liten text i början på förra året, vad jag ville göra och förväntade mig av 2009. Det här året blev helt klart mitt år, det har varit mest bara underbart! Finns ingenting jag ångrar och med denna bild avslutade jag 2009!

 

Huset ska renoveras klart X

- Vi hade nyligen köpt hus och planen var att renovera färdigt det, det hände inte. Men det gör heller inget eftersom vi prioriterat annat i sommar, att ha kul till exempel. Att njuta av värmen, grilla med vänner, åka iväg och bada och sånt då vi inte jobbat. Huset står kvar, och det är inga problem att bo här, vi har ett nytt kök och ett nytt sovrum, det räcker, resten kan få vara gammalt tills vi får tid att fixa :)

Bilsemester någonstans i Sverige

- Göteborg var tanken, åkte neråt men istället för att vika av från Jönköping till Göteborg, for vi motsatt håll till Hultsfred istället, och Sonisphere! En jävla underbar vecka med Jimmy. Bada, bo på camping, shoppa, minigolf, mysa. Fint väder hade vi också!

En hel del konserter

- "Sonata Arctica ska ses igen. Vartsomhelstnärsomhelsthursomhelst." OH YES! Göteborg 14 december, JAG VAR DÄR! "Metallica lär aldrig hända, men drömma får man väl?" Hultsfred, Sonisphere, 18 juli, JAG VAR DÄR! Volbeat, Evergrey, Sabaton, In Flames. Jag var inte där... Fick dock se Dia Psalma (och fler mindre bra band) på Rockweekend on Tour i Ö-vik, det är inte fel! Är väldigt nöjd faktiskt med 2009 som konsertår!

Jobbet X

- Har nog inte jobbat så lite som jag gjort det här året nån gång! Fan vad skönt att det inte blev som jag trodde, att jag skulle måsta jobba arslet av mig för att klara huset! Aldrig haft så mycket pengar som nu! Eller så är det kanske för att vi delar på alla kostnader på två som det känns så billigt, jag vet inte. Jag är glad i alla fall, jag jobbar inte mycket mer än min halvtid så har en hel del fritid (som ändå inte räcker till känns det som..!)

Massa mys

- Tacokvällar blev det, dock inte så många. Några filmkvällar med vännerna, ännu mer filmkvällar med älskling :) Många mysiga fester! Men ingen systemkamera och inte så många promenader...


- Den här nya bloggen

Den började bra och den har bara gått bättre och bättre! Lärt känna (om man nu kan säga så) så många fina människor genom den, till och med träffat en del! Älskar hur man möter människor med samma intressen genom internet, det är underbart!

Bloggen samt min klantighet gav mig även en ny hobby, smyckestillverkning. För let's face it, hade inte ni tyckt mitt första armband som jag gjorde till mig själv var fint, hade jag inte lottat ut ett till er. I tävlingen hade jag ca 120 deltagare vilket var så himla roligt att jag bara ville göra fler då ni gillade det. Hade ni inte gillat dem så skulle jag inte fortsatt, vad är det för mening att göra massa armband och bara ha på lager, liksom? Utan er hade jag inte fortsatt och utvecklats och testat nya saker och faktiskt satsat ett antal tusen kronor på detta! TACK!

La dock ner det här med bloggdesigner, det är ett rätt otacksamt "jobb". Folk byter hela tiden och tar ens idéer och får det att låta som att de kommit på dem själva. Sånt gör mig irriterad som fan och det är skönt att slippa det.

Något jag är jätteglad för är alla mina prenumeranter som själva valt att klicka på kuddknappen och prenumerera på mig, för att de faktiskt vill läsa vad jag skriver. Inte mutat en enda av dem med att jag kan prenumerera på dem om de gör detsamma för mig. Jag har bara äkta läsare och jag älskar er allihopa! Ni är liksom hälften av min blogg ju.



Vad hände mer då? Jo, ett dödsfall... För ett par dagar sen, dagen innan nyår, var jag på begravningen och det var det sorgligaste på hela året. Men också det enda tråkiga som hände vad jag kan komma ihåg. Jag hoppas hon mår bra nu!



För att se hela mitt år i bilder och lite text, klicka här :) Tack till alla som gjort året så bra!

Ett sur-inlägg haha :p

Fyyyyyfan vad less jag är på alla "Grattis Idol-Erik"-inlägg!! Jag spyr snart, allvarligt. Sitter och läser lite bloggar och har över hälften kvar och jag måste ta en paus nu innan jag går åt helt seriöst.

Sure jag har sett varenda Idolavsnitt också förutom finalen och visst, jag höll på Erik men vaaarför måste man skriva grattis till han på sin blogg, jag tror knappast han läser den, eller?! Avskyr när alla skriver om samma sak, kom på nåt eget liksom. BAH
Tidigare inlägg